Marie-Helen

 

Jag kan inte hålla mig för skratt när jag jämför min och Annies blogg. Hon skriver om hur underbart livet är med Amanda och att hon hittat sin stora kärlek. Dom ger varnadra så mycket kärlek och hon har äntligen träffat någon som är precis som henne♥ Jag är så otroligt lycklig för hennes skull och hon förtjänar det verkligen! Men de jag skulle skriva var att våra bloggar är som natt och dag och jag inser efter att jag läst hennes blogg att min blogg är extremt deprimerande att läsa. Min handlar mest om ångest och olycklig kärlek. Och man tycker ju att jag skulle kunna föra in lite glädje i inläggen ibland så att det blir roligare för er att läsa, och visst kan jag det. Men då skulle bara min blogg vara fejk. Och jag vill inte att det ska vara fejk. För när jag väl skriver om lyckorus och alla bra känslor så är det på riktigt. Det finns säkert flera läsare som gottar sig i att jag ofta mår dåligt, men det rör mig inte i ryggen ett dugg. Jag vet så mycket hemligheter om folk att om jag skulle kunna skriva en bok om det. Folk har nämligen en tendens att berätta mycket för mig. Allt från nära kompisar till ytliga och till och med folk jag knappt pratat med. Men jag är världsbäst på att hålla hemligheter hemliga så det är väl därför folk berättar saker för mig och litar på att det stannar hos mig. Och det gör det också ♥